Vågar du äta fisk som dragits upp ur Formarks kylvatten? Det är nämligen vad konstnärerna Carl Johan Eriksson och Karin Willén bjuder på under årets ”På tur i Hållnäs”. Utställningen och serveringen är ett samarbete mellan konstnärerna och Konstfrämjandet Uppland, med stöd från Region Uppsala.
Konstnärerna Carl Johan Eriksson och Karin Willén gör en utställning och serverar mat på temat Forsmarks kärnkraftverk och slutförvar. Publiken får ta del av konstprojektet 10° – recept från Forsmarks skärgård och forskningsprojektet Slutförvaret – en makroskopisk utforskning.
”På tur i Hållnäs” är en dag med öppet hus hos konstnärer, konsthantverkare och gårdsbutiker i Hållnäs, där konstnärerna själva har sitt sommarboende. I Lugnets gamla baptistkapell visas utställningen och på gården serveras mat på temat. Nummer sju på kartan: http://hallnas.info/evenemang-i-hallnas/pa-tur-i-hallnas/
”På tur i Hållnäs” lockar många besökare både från trakten och tillresta. Konstutställningen med dess servering kan bli ett avspänt sätt att umgås och ge en möjlighet att öppna för diskussion om kärnkraftsfrågan.
Projektet är ett samarbete mellan Konstfrämjandet Uppland och konstnärerna Carl Johan Eriksson och Karin Willén, med stöd från Region Uppsala.
10°C – recept från Forsmarks skärgård
10°C är en hybrid mellan en kokbok och experimentell samtida konst som dessutom kan läsas som ett inlägg i debatten om människans miljöpåverkan. Boken gavs ut 2016 på Jon Brunbergs förlag.
Konstnärerna Carl Johan Erikson och Karin Willén har var sitt sommarhus i närheten av Forsmarks kärnkraftverk och tillbringar mycket tid i den uppländska naturen. För några år sedan började de att tillreda och bjuda på fisk från området i en serie konstnärliga aktioner. Nu har de sammanställt tolv fiskrecept i denna ”muterade” kokbok som också innehåller bilder från en av aktionerna och en ”dykritual” i varmt kylvatten samt efterord av författaren Jesper Olsson.
Slutförvaret – en makroskopisk utforskning.
Konstnärerna Carl Johan Erikson och Karin Willén arbetar med ett forskningsprojekt kring slutförvaret som finansieras av Linköpings universitet. Projektet syftar till att konfrontera vår existentiella oro inför den samtida civilisationens natursyn. Konstnärerna vill genom konstnärliga metoder problematisera och synliggöra processer och system som formar vårt samhälles relation till naturen. Samtidigt söker de alternativa förhållningsätt och handlingsalternativ.
Den fysiska utgångspunkten för projektet är Söderviken, platsen för det planerade slutförvaret av uttjänt kärnbränsle vid Forsmark i norra Uppland. Enligt planerna ska kärnbränslet läggas i speciella kopparkapslar på ca 500 meters djup i urberget – avskilt från människa och miljö i minst 100 000 år.
Genom olika metoder ska konstnärerna konfrontera platsen och sina egna föreställningar. De avser att under kortare perioder tälta på platsen och låta Söderviken utgöra sitt habitat. Under vistelserna kommer de att genomföra performativa kroppsliga aktiviteter av vardaglig karaktär: fiska, delta vid jakt, plocka och äta bär och svamp. Att sova på platsen kan också bidra till att närma sig Söderviken på en annan medvetenhetsnivå. För att bredda en närläsning av platsen ska de också bjuda in andra att delta i aktiviteterna och på så sätt skapa förutsättningar för samtal och delade upplevelser.
Med denna närläsning av platsen och dess liv som inbegriper dygnets alla timmar och olika medvetandenivåer, samlar de material i form av fotografi, text och dokumentationer av aktioner och samtal.
I aktionerna och i arbetet med boken har konstnärerna tillagat fisk som är fångad i närheten av kylvattenutloppet från Forsmarks kärnkraftverk. Vid utloppet är vattentemperaturen betydligt högre än normalt vilket påverkar fisken och andra organismer. Till exempel bidrar det varmare vattnet till att fiskarnas ämnesomsättning och storlek ökar vilket samtidigt innebär en större påfrestning på deras inre organ. Kanske är det till och med så att genetiska mutationer och evolutionära språng under kort tid ägt rum i dessa vatten? Hur bör vi i så fall förhålla oss till de förvandlingarna?